Category Archive

Sankta Ragnhild och skottet i kyrktuppen

Södertäljes äldsta byggnad är förmodligen St Ragnhildskyrkan vars ursprung är från 1100-talet.
Området där kyrkan är byggd ska också vara den plats där självaste Ansgar väntade på tillstånd att få fara vidare till Birka när han var i full färd med att kristna Sverige.

Kyrkan är uppkallad efter helgonet Sankta Ragnhild. Hon kallades också Ragnhild av Tälje och hon levde kring sekelskiftet 1000-1100. Det finns skrifter från 1400-talet som säger att hon grundade kyrkan i Tälje/Telge som Södertälje hette då. Hon kan också ha varit Sveriges drottning tidigt 1100-tal. Men det är något oklart. Icke desto mindre är hon vårt skyddshelgon och många saker i Södertälje är uppkallade efter henne.

Södertäljes kommunvapen föreställer Sankta Ragnhild.

Liksom Täljerevyns affisch förra året. Tror jag.

Kyrkans tupp fick en huvudroll under ”rysshärjningarna” 1719. Det sägs att den ryske befälhavaren gick med på att man skulle skona kyrkan och delar av staden om en svensk kunde pricka kyrktuppen med en muskötkula. En man på torget sköt – och träffade tuppen.

Relief på Park hotell (fd Stadshotellet) i Södertälje där Södertäljebons makalösa muskötbragd visas. Den är från 1940.

På 1980-talet togs kyrktuppen ner för att snyggas till. Då fann man märken i den. Skador som mycket väl skulle kunna komma från en kula.

St Ragnhildskyrkans torn sett från Stora torget. Skickligt att träffa tuppen härifrån.

100 skäl att älska Södertälje.

Del 16. Torekällberget.

Torekällberget är ett ett friluftsmuseum beläget högt upp på det som förr kallades Amerikaberget i västra Södertälje. Med en fin damm, djur, lusthus, gamla hus, handelsbod, bageri, konditori, torg, gröna ytor, träd, blommor, värdshus och väderkvarn kan man ibland få för sig att man befinner sig på 1800-talet och börja leta efter turnyrer och tygparasoll med volanger.
Husen är flyttade till Torekällberget för att bevaras för eftervärlden och är alltså byggda på 17- och 1800-talen. Något från 1900-talet finns också.

Lusthuset ligger fint mitt i den vackra parken vid dammen på Torekällberget.

Vid den stora torgplatsen Tenngjutaretorget ligger ett bageri. Symbolen utanför är en kringla så klart och inne kan man köpa riktiga Södertäljekringlor. Kanske inte lika söta och mjuka som en del kringlor är men en rejäl sked historia ingår också i receptet.

När Södertälje var en populär badort såldes Södertäljekringlor på gatorna i staden, sedan flyttades kringelgummorna till järnvägsstationen Södertälje Syd.Nu kan man köpa dem i bageriet på Torekällberget.

I Råby hage finns djur, ladugård, dansbana och hus som finns där för att visa och bevara det gamla sörmländska bondesamhället. Här finns också en folkskola från 1850-talet och ett båtsmanstorp. Det är mycket vackert och husen är ditflyttade från olika delar av Södermanland och Södertälje. Här finns också Lillgården med aktiviteter för barn.

Sörmländsk idyll

Vid Tenngjutaretorget finns Handelsboden. Jag kommer att tänka på sockertoppar, karamellstrutar och gulnade bokmärken när jag ser skylten och butiken gör skäl för namnet. Går man vidare in i huset finns också ett museum som visar mer 1900-tal av Södertäljes historia. Där inne sitter också Vatt-Anna. Om Vatt-Anna funnits på riktigt eller bara i en teaterpjäs vet jag inte riktigt men hon har en väg uppkallad efter sig i Södertälje. Hon är i alla fall en symbol för de kvinnor som bar vattenhinkar i ok och i händer för att få mat för dagen.

I handelsboden på Torekällberget finns utan tvekan en gammaldags känsla.

Flera hus kommer från Södertälje stadskärna. Pagelska gården flyttades på 1960-talet till Torekällberget. Statliga tjänstemannen vid Tullverket Wilhelm Pagel hade bott i huset med sin familj under 1800-talets mitt. Man vet ganska mycket om familjen och man kan gå runt i huset som är möblerat efter tiden.

Ett besök i Pagelska gården är som att hälsa på någon under 1800-talet.

Från Torekällberget har man en vidunderlig utsikt över Södertälje. Man kan se hela stadskärnan som i en gryta och Kusens backe breda ut sig på motsatta sidan. Bäst utsikt är det vid Nora Väderkvarn som står vid Torekällbergets Värdshus. Kvarnen själv är en holländare som sedan sent 1700-tal flyttat runt lite och stått i Nora och på Hörningsholm på Mörkö. Jag tror att det är en exakt kopia av originalet som står där just nu.

Fin väderkvarn. Fin utsikt.

Utan tvekan är Torekällberget en av Södertäljes vackraste platser med mycket att se och göra. Jag beskriver bara en del av allt som finns där. Massor av Södertäljebor firar nationaldagen och midsommar på Torekällberget och vid jul blir det julmarknad. Veckan efter midsommar i år blir det dessutom 1800-talsvecka. Då kanske jag får se både turnyrer, förkläden, tunnband och tygparasoller med volanger.

Romantisk damm på Torekällberget fotograferad en solig kväll i maj.

100 skäl att älska Södertälje. Del 15.

Kulturskolan

Kulturskolan i Södertälje är en underbar plats.
Där möts barn och unga från hela Södertälje för att lära sig spela instrument, sjunga, spela teater, dansa, producera musik och få konstlektioner.

På en vägg hänger tyger med olika mönster och beskrivningar från de unga konstnärerna. Bland annat ett Harry Potterinspirerat.

Flamencoundervisningen är populär. Klapprande skor och raka ryggar när barn och vuxna dansar tillsammans.

Flera teatergrupper finns på Kulturskolan. Man får lära sig om teater, hur man beter sig i en teatergrupp och att agera. Ibland är det uppvisning i Södertäljes skolor men det finns också en liten gradäng för föreställningar i Kulturskolans lokaler.

Undrar vilken pjäs man ska spela med alla träd?

Många barn spelar instrument enskilt med lärare men det finns också orkestrar av olika slag.

Här är stråkorkestern Da Capo igång med att spela temat ur ”Pirates of the Caribbean”. Disciplinerat men med stor spelglädje.

Själva lokalerna är ljusa och öppna med ett fik där föräldrar väntar på sina barn när de spelar. En och annan uppspelning blir det också i cafeét.

I glastaket finns kloka ord.

Kulturskolan är viktig i Södertälje och den får ta plats. Barn och unga växer av att lära sig nya saker, prestera och att utveckla sina talanger. För att så många som möjligt ska kunna vara med har vi nyligen halverat avgiften. De som kom nya den här terminen var tre ggr så många som terminen innan.

Konstelever från Kulturskolan i Södertälje har med bravur piggat upp trista miljöer i centrala Södertälje.

En riktigt intensiv period i så väl kommunen som i partiet och familjen har gjort bloggandet lite glesare i en vecka. Ibland kan man känna tempot vina kring kinderna. Besök, möten, kongresser, bud på de stora företagen i Södertälje, Valborgsmässoafton och första maj har den effekten i alla fall på mig.
För att lugna tempot bloggar jag idag om platsen som jag tycker är Södertäljes vackraste. Det finns säkert lika många åsikter om det som det finns Södertäljebor men här är mitt val.

100 skäl att älska Södertälje. Del 14

Maren

Södertälje stad är som en gryta med centrum i mitten. I mitten och i botten av grytan finns Maren. Det är en sjö mitt i centrala Södertälje. Den är sammangrävd med kanalens Östersjödel och därför är vattnet där bräckt. Tidvis har man kunnat köra in med båtar och lägga till i Södertälje centrum och det finns önskemål om att det ska kunna ske igen.

Utsikt från gång- och cykelbron som går över smalaste partiet av Maren.

På sommaren kan man sitta på uteservering vid Marenplan som omgärdar sjön, eller i den stora trappan och bara titta på vattnet. Det går också att besöka ett eller annat evenemang som brukar gå av stapeln. Jag brukar tänka att vi kan göra mer av platsen och i samarbetsprojektet ”City i samverkan” där vi tvärpolitiskt och tillsammans med fastighetsägare och företagare ska utveckla centrum ingår detta besöksmål.

Johan Boding uppträdde på Marenplan förra sommaren framför inre Maren. Härlig kväll, massor av folk och så inre Maren i bakgrunden.

Vackert

Jag är ingen fotograf men visst kan man se hur fint det är. Man kan också föreställa sig hur det skulle vara med till exempel fler uteserveringar, ett vattenspel och båtar som lagt till där inne. Idéerna är många.

100 skäl att älska Södertälje. Del 13.

Täljerevyn

Det har spelats revy i Södertälje i säkert minst etthundrafemtio år. Aktiviteten och de medverkande verkar ha varierat liksom platserna det spelats revy på men den sortens underhållning har funnits mycket länge.

Just namnet Täljerevyn kom till under 1970-talet. Det var Scaniarevyn som förändrades och så småningom inte handlade så mycket om Scania som om Södertälje i allmänhet.

Jag har gått på en revy då och då under de år jag bott i Södertälje vilket i dagsläget är tjugotre. Lokala nummer, nationella nummer och slapsticknummer har nästan alltid varit av fin kvalitet och ibland hejdlöst roliga men ännu oftare har sångnumren imponerat. Otroligt proffessionella musiker och sångare tycker jag. Flera nummer (inte bara sång) har vunnit priser genom åren, i revy-SM till exempel. Det tyder på viss höjd.
Det är klart att jag är stolt och glad över att det finns en revy i Södertälje med så begåvade lokala förmågor. Politikerkollegor från andra kommuner muttrar avundsjukt när jag berättar om Täljerevyn. Det finns i en del kommuner så klart men långt från alla.

Affischen från senaste revyn som mest fick rosor av kritiker. Tre av numren är med i final eller semifinal i revy-SM.

Det är en helt annan sak att titta på en revy där du är en av karaktärerna än att se en där du inte är det. Självdistansen sätts på prov om man säger så.
En gruppledare för ett annat parti i Södertälje sa en gång: ”Jag undrar vilket som är värst. Att vara med i Täljerevyn eller att inte vara med i Täljerevyn.”
Förre VD:n för Telge AB, sa när han slutade att det han skulle sakna mest var Täljerevyn.

Man kan skämta om nästan allt. Temat på förra årets revy var den organiserade brottsligheten och de röriga rättegångarna.

Det finns både hjärna och hjärta i Täljerevyn och framför allt en Södertäljekänsla. Man häcklar lokalpolitikenrna så klart men tar också avstamp i årets händelser och vad som stått i LT. Hur elaka skämten än varit så kommer i slutet av revyerna nästan alltid en sång full av värme och engagemang för vårt Södertälje.

100 skäl att älska Södertälje.

Del 12. Vatten.

Södertälje kommun har vuxit fram omkring vatten, är omgärdad av vatten och hos oss finns en av Sveriges viktigaste vattenvägar. Till och med Ansgar visste det när han på 800-talet kom till Sverige och åkte genom Södertälje på sin färd till Birka i Mälaren. Han åkte inte på kanalen och inte slussade han heller för varken kanalen eller slussen fanns då. Men vatten var det gott om.

Utsikt över slussens norra del. Slussen i Södertälje är ett av få sätt att med båt ta sig in i Mälaren. Nu vill Sjöfartsverket bredda den för att kunna släppa in större fartyg i Mälaren trots kommunens och många Södertäljebors massiva kritik.

Vattnet ger något extra till vårt centrum. Marenplan som omger inre Maren är ett svårslaget vackert ställe. Världsklass. När solen skiner brukar många Södertäljebor söka sig dit för att äta glass eller bara sitta i solen bland folk en stund. Nu diskuteras i kommunen centrumutvecklingen som ska göra Marenplan ännu finare och locka fler besökare även ”utifrån” till vår stad/kommun.

Marenplan i centrum en solig och kall förmiddag strax före påsk. Massor av Södertäljebarn kom och hjälpte till att klä det stora påskriset.

Några bloggläsare har till min stora glädje skickat in bilder jag får använda när det passar. Från Linda Selander kom en fin bild från Nya Malmsjöbadet som brukar vara fullt av badgäster soliga sommardagar. Den får hjälpa till och symbolisera badorten Södertälje idag.

Vid Nya Malmsjöbadets strand trängs vi på sommaren. Kommer man en kväll kan mycket väl en stor fest pågå. Precis intill finns också Gillberga, en anläggning med hjälpmedel som underlättar för människor med olika funktionsnedsättningar att bada i sjön.

Badhotellet byggdes 1899 och står kvar än idag. Nu finns all möjlig verksamhet i huset, mest kontor, men inga badgäster. Södertälje var en populär badort vid förra sekelskiftet och fler vackra utsmyckade träbyggnader från den tiden finns kvar.

Södertälje kommun är inte bäst på allt. Det är ingen hemlighet och det är ingen nyhet. Jag och många med mig jobbar hårt för att kommunen ska bli lättare att bo och leva i och för företag att etablera sig i och blomstra samt för att skolorna ska bli så bra att man väljer just Södertälje. Visst ljusnar det på flera sätt men vi har en bra bit kvar.
Det finns förstås mycket som är bra för att inte säga fantastiskt hos oss men särskilt en sak får högt betyg. Medborgare är nöjda med det och många av oss i Södertälje får också det finaste som är filtrerat i en ås. Vattnet så klart.

I Södertälje finns väldigt fint dricksvatten.

Nu blir det lite historia igen. Det kommer att bli mycket mer sådant. Södertälje är en mycket gammal stad.

100 skäl att älska Södertälje. Del 11.

Jakob Pettersson (Jakob Borgmästare)

Bland äldre Södertäljebor kan man ibland möta någon som faktiskt mötte Jakob Pettersson. Han dog 91 år gammal 1957 men det finns fortfarande de som minns en liten man som ofta promenerade gatorna upp och ner i Södertälje i mitten av 1900-talet. Litet skägg, runda glasögon, käpp och korta, snabba steg gjorde honom lätt att känna igen efter vad jag hört.

En byst av Jakob Borgmästare står i ”röda korridoren” i Stadshuset i Södertälje. Glasögonen ska ha varit hans egna. Den är skänkt av S:ta Ragnhilds Gille.

Redan som 30-åring blev Jakob Pettersson borgmästare i Södertälje och han innehade det ämbetet i 50 år. Det hindrade honom inte att också vara aktiv politiker under samma tid. Han var liberal men var så populär i Södertälje att han även blev Socialdemokraternas kandidat till riksdagen där han var ledamot av andra kammaren 1900-1924. 1926 efterträdde han Gustav Möller som socialminister.

I vackra ”Borgmästarevillan” på Saltsjögatan vid Maren bodde Jakob Pettersson i två omgångar men hela 59 år sammanlagt. I många år var den dyster, ruffig och mörk men nu är huset en fröjd att se och värd en egen liten utflykt. Nu bor där en familj igen, precis som det ska vara.

Jakob Pettersson har satt avtryck i Södertälje. 1896-1946 var han borgmästare här. Han hann under den tiden vara med om industrins framväxt, arbetarrörelsens dito, socialdemokratiskt styre av Södertälje, både första och andra världskriget och säkert en hel massa annat. Han bodde hela sitt liv i Södertälje och ”Jakob Borgmästares väg” i Rosenlund har fått sitt namn efter honom.

100 skäl att älska Södertälje. Del 10.

Kontraster

Södertälje är en egen kommun med egen lång historia och en egen stadskärna. Vår stad är ingen förort till Stockholm. Hos oss finns en unik stämning som inte riktigt går att beskriva utan att uppleva den.
Kanske beror det på kontrasterna som skapats under mer än tusen år av framväxt, inflyttning, utflyttning och förändring.

Vi har både storstadsmiljö och landsbygd. Historia och framtid. Det gamla Södertälje med arbetarmentalitet efter mer än hundra år av industridominans på arbetsmarknaden möter det nya Sverige där företagande inom de flesta branscher och innovation blir allt viktigare. Här ser vi rynkade pannor över att Södertälje förändras men också glädje över att få vara med om när ny historia skapas. I Södertälje möter starka svenska traditioner lika starka traditioner både från andra europeiska länder och från Mellanöstern.

Här finns ett enormt engagemang och en stolthet över idrotten. Södertälje finns på elitnivå i ett tjugotal sporter. Här finns också möjlighet för alla att vara med. Även för de som inte är bäst.

Här finns en påtaglig segregation. Den är i sig inte ett skäl att älska Södertälje. Det engagemang som kontrasterna skapar är det däremot. I Södertälje är flyktingfrågor vardagliga. På de flesta håll i Sverige är det mycket känsligt men hos oss är det nödvändigt. Det unika system för flyktingmottagande som Sverige har ger flyktingar möjlighet att välja var de vill bo, förutsatt att de har en adress att uppge. Annars väljer man Migrationsverkets anläggningsboende. Att jag är kritisk mot detta EBO-system som ger ett så segregerat och ojämlikt Sverige är ingen hemlighet. I mitt Sverige skulle alla kommuner hjälpas åt för att våra nyanlända ska få en bra start i Sverige.

Men vi tar på stort allvar det ansvar regeringen med detta system ålägger oss. Varenda unge ska få samma chans i skolan. Förskolor och skolor i Södertälje gör fantastiska insatser för Södertäljes och Sveriges framtid. Varje dag. I Södertälje i övrigt pågår språkträning med vuxna och ungdomar och stora insatser för att hjälpa till med samhällsinformation.

I vår kontrastrika kommun möter också antroposofin det gamla svenska bondesamhället, företrädesvis i Järna. Vatten möter land och sörmländsk idyll möter exotiska mönster från Mellanöstern. Europavägar möter upptrampade skogsstigar och rashästar möter vildsvin.

Kultur får ta plats hos oss. Konst, teater, underhållning och möjlighet till brett deltagande i kulturaktiviteter är självklart här. Smalt och brett möts i Södertälje.

I vår myllrande, händelserika kommun finns nästan allt. Jag tycker att det är ett av alla skäl att älska Södertälje.

100 skäl att älska Södertälje. Del 9.

Björn Borg

En av Sveriges och världens största inom idrottsvärlden är uppvuxen i Södertälje. Fem raka Wimbledonsegrar, sex (fyra raka) segrar i Franska öppna, massor av andra vinster och stort kändisskap vid sidan av banan har gjort honom enormt stor.

Jag växte upp med Björn Borg som en idol när han var som bäst. Jag älskade tennis och många sommarlovsdagar tillbringade jag framför TV:n för att se Björn spela i Wimbledon och Franska öppna mästerskapen. Som jag minns det var det alltid Bengt Grive som kommenterade. Det kunde bli långa matcher men oavsett om solen sken eller ej var jag liksom så många andra klistrad framför TV:n. Björn Borgs tunga tvåhandsfattning och träracket kan jag fortfarande se framför mig.
I många reportage om Björn Borg nämndes både Södertälje och garageporten som han bollat mot timme ut och timme in. Hans ishockeykarriär i Södertälje som väldigt ung kunde också glimta förbi ibland.

Här tränar jag vördnadsfullt mot den berömda garageporten som nu ägs av Södertälje kommun. Det finns många idéer om vad man ska använda dem till.

Björn Borg är en riktig kändis med allt vad det innebär. Bland annat betyder det att det finns många åsikter om honom och i fyrtio år nu, även efter tenniskarriären, har han väckt intresse. Affärsverksamhet, kvinnor, barn, kläder, fester och allt man kan tänka sig kan bli nyheter både i Sverige och övriga världen.
I Södertälje skrivs det mindre om honom. Här finns en slingrande väg, ”Björn Borgpromenaden” som går längs tennisbanorna i Badparken. På Blombackaskolan sträcker man på sig när det berättas att Björn Borg gick där. Det finns också de som fnyser lite och är upprörda över att han flyttade till Monaco. Eller att han festade lite väl mycket. Att han varit gift många gånger.

Björn Borg har naturligtvis fått hur många utmärkelser som helst under tiden som världens största tennisspelare. 1978 och 1980 utnämndes han till världens näst största idrottsstjärna av amerikanska journalister (efter Muhammad Ali) och i samband med millennieskiftet fick han titeln ”Århundradets svenska idrottsman” vid idrottsgalan.

I Södertälje stadshus finns en liten utställning. Men jag tycker att Björn Borg kan uppmärksammas än mer.

Jag tycker att det är självklart att uppmärksamma att Södertälje är Björn Borgs gamla hemstad. Det är så mycket som förändras snabbt och det är viktigt att hålla i sådant som är förknippat med vår stad för att ha kontakt med vår historia. Hur många kommuner kan stoltsera med att en världsstjärna vuxit upp där?

100 skäl att älska Södertälje. Del 8.

Länstidningen (LT)

I en av böckerna om Statsrådet av Bo Baldersson kan man läsa hur han blev statsråd. Han var på besök i Rosenbad en regnig dag och behövde lägga tidningspapper i galoscherna för att torka dem. Han rev och slet i en tidning (Aftonbladet tror jag att det var) för att göra detta. Just då gick statsminister Tage Erlander förbi och trodde att rivandet och slitandet berodde på ilska över en osedvanligt bedrövlig artikel om honom själv som han just läst i den tidningen. Han blev så glad över att se hur tidningen slets isär och knycklades ihop att han på stående fot utnämnde den som rev och slet i tidningen till Justitieminister.

Ovanstående hade nog inte kunnat hända i verkligheten och jag gör inga jämförelser i övrigt men jag kan verkligen muttra över en del av allt som skrivs i medier. Då menar jag ofta Länstidningen, eller LT som många säger. Det är lokaltidningen i Södertälje och den kommer ut sex dagar i veckan. Den har funnits sedan 1861 och hette från början ”Stockholms läns tidning i Södertelge”. Den är centerpartistisk. LT förser läsarna med nyheter och reportage om vad som händer och sker i Södertälje och naturligtvis granskas kommunens arbete extra noga.

Jag är en av LT:s största förespråkare. Det har jag varit så länge jag har bott i Södertälje (tjugotre år nu). Jag går till brevlådan med förväntan varje morgon för att läsa om kommunen där jag bor, om Södertälje, Järna, idrotten, kulturen, näringslivet och om människorna.

Södertälje är en egen stad och inte någon förort till Stockholm. Vår kommun är speciell. Här finns en lokaltidning som skriver om vad som händer just här och om sådant som berör oss i Södertälje i en tryckt tidning sex dagar i veckan. Det är värt oändligt mycket.

Ibland suckar jag när jag läser LT. Någon journalist kanske inte skrev precis det jag sa eller så har LT lyft en i mina ögon liten fråga till en jätterubrik och förminskat en enormt viktig och positiv sak till några rader på en undanskymd plats. Eller när jag råkar läsa några av de anonyma kommentarerna under artiklarna på lt.se. Huvva!

Just den här förstasidan i LT tyckte jag själv var ganska kul men den kan säkert ha retat någon annan.

Beroende på vem man frågar så får man förmodligen helt olika svar om läsupplevelsen men liksom för mig varierar den säkert från dag till dag. Och så ska det vara. Relationen lokaltidning-lokalpolitik-medborgare-idrott-näringsliv-kultur är viktig och i många fall känslig och komplicerad. Många läser LT och många pratar om LT.
Jag säger till exempel ibland ”Vi har en egen tidning i Södertälje. Länstidningen”. Ibland får jag frågan ”Men är inte den centerpartistisk?”. Den må vara hur centerpartisktisk som helst. Jag ser den som en Södertäljetidning.

Jag läser också LT på nätet flera gånger om dagen. Där fylls det på med nya artiklar, webb-TV och livechattar. Jag tror att LT anpassar sig till hur dagens inhämtning av nyheter går till.

Själv vill jag ha nyheter på alla sätt. Hela tiden. Twitter, i telefonen, i radio, i TV, i tidningar och på nättidningar. Jag hjälper själv till att sprida nyheter via sociala medier ibland. Men den bästa nyhetsstunden på dagen är när jag hämtat de kalla morgontidningarna i brevlådan och får bläddra i dem när de är helt färska.