Boel Mitt I Livet

Efter många långa och tysta år då vi inte pratat om att Sverige är en humanitär stormakt och att här pågår ett mycket stort flyktingmottagande har något hänt.

Vad?

Jag tror att det finns flera anledningar till att vi pratar mer om flyktingar nu.

1. Fredrik Reinfeldts tal i somras med de berömda orden ”öppna era hjärtan”.
2. Den outtalade strategin från de flesta partier har varit att inte prata om flyktingfrågor för då skulle SD få fler röster. Istället fick SD fritt spelrum att beskriva verkligheten och det blev helt fel vilket fler och fler inte står ut med.
3. Flyktingmttagandet som tidigare mest märkts i kommuner som Södertälje, Göteborg, Malmö, Lindesberg och Borlänge har blivit stort i fler kommuner.

Till mitt kära Södertälje har det kommit tusentals flyktingar de senaste åren. Vi har verkligen märkt att flyktingmottagandet är stort i Sverige. Under kriget i Irak som startade 2003 flydde många därifrån. Inbördeskrig i Syrien och nu IS´härjningar i norra Irak ger att ytterligare många kommer. Ca 10 000 människor har kommit som nyanlända till Södertälje från Irak och Syrien bara de senaste tio åren. Det är i proportionen som om det kommit en miljon till Sverige under samma period.

Södertälje är en invandrar/flyktingstad. Så har det varit länge. Det är därför så många kommer hit nu. Asylsökande från framför allt Irak och just nu Syrien har anhöriga eller bekanta här. Närmare 30 000 assyrier/syrianer/kaldéer bor här och då förstår man att många kan välja Södertälje. För man får välja – om man kan.

Jag var nyfiken på detta fenomen som sker i Södertälje och ingen annanstans. I somras reste jag därför till Midyat/Mardin i Turabdin. Det är ett område i sydöstra Turkiet som gränsar till både Syrien och Irak. På alla sidor om gränsen finns det område som snart när en tredjedel av Södertäljeborna kommer ifrån.

Här står jag på taket av ett kloster (Mor Abraham) i Midyat i sydöstra Turkiet, nära gränserna till Syrien och Irak. Bilden är från juli 2014. Nu är flyktinglägret man ser bakom mig fullt av flyktingar. Yezidier och muslimer i första hand. Många kristna flyktingar bor hos anhöriga i väntan på möjlig flykt till Europa.

I området Mardin/ Midyat bor idag ca 3000 assyrier/syrianer/kaldéer kvar medan det bor 30 000 i Södertälje.

Detta är väldigt speciellt. Det är en konstig känsla att bli igenkänd på gatan i Midyat för att någon som bor där ser på en assyrisk/syriansk TV-kanal som sänder från Södertälje och där jag medverkat.

Hemma i Södertälje är det också speciellt. Vi hjälps åt, även om många muttrar. Man ser hur många får en dålig start, framför allt på grund av förfärliga boendeförhållanden. Alla nyanlända i Södertälje bosätter sig hemma hos någon annan. Många tror att det är så här i hela Sverige och blir förvånade när jag berättar att Södertälje är helt unikt i Sverige.

Den vanligaste frågan jag får: – Varför säger kommunen inte bara nej?
Svar från mig: – Vi kan inte på grund av svensk lag.
Följdfråga 1: – Varför kan andra kommuner säga nej? Du skäller ju på kommuner som säger nej.
Svar från mig: – Det svenska systemet för flyktingmottagande är tudelat. Kan du ordna bostad själv så får du det enligt EBO-lagen. Annars får du ett erbjudande av Migrationsverket om asylboende någonstans i Sverige. Många från Syrien och Irak har anhöriga i Södertälje som de kan bo hos. Alla nyanlända som kommer till Södertälje bosätter sig hos någon annan.
Följdfråga 2: Men det bor ju nästan 30 000 assyrier/syrianer/kaldéer i Södertälje.
Svar från mig: Ja, det är därför så många väljer Södertälje. För att man kan.
Följdfråga 3: Men det är ju omöjligt att lära sig svenska och få ett jobb om man bor och umgås bara med andra som pratar ditt språk från hemlandet?
Svar från mig: Ja men vi gör vårt bästa….osv
……………………….

Det svenska systemet för flyktingmottagning är unikt. De som tidigare tagit emot flyktingar tar emot allt fler utan att kunna påverka det på grund av att EBO finns. För Södertäljes del handlar det om flera tusen människor för att det är just i Syrien det är kris nu.
De kommuner som inte har invandring sedan tidigare kan ingen välja. För att bo i de kommunerna måste du bli placerad där av Migrationsverket och för att bli placerad av Migrationsverket behöver kommunen säga ja.

Jag menar att detta tudelade system leder till cementering av segregation, utanförskap och långvarig arbetslöshet. I onödan. Det omöjliggör dessutom en vettig kommunikation.

Inte i första hand på grund av att Södertälje kommun inte kan säga nej utan för att andra tillåts göra det.
Lagstiftningen måste ändras. Alla kommuner behöver ta emot flyktingar. EBO måste regleras. Och säg inte ”tvinga” om något som är ett nationellt ansvar = gemensamt för oss alla i hela Sverige. I mitt Sverige hjälps vi åt.

Politiker, krönikörer, ledarskribenter och många andra har fått luft under vingarna i flyktingfrågor efter förre statsministern Fredrik Reinfeldts tal om ”Öppna era hjärtan…” i somras.

Medan en del börjar prata om var gränsen går och andra om alla konflikter som kanske kommer hit med flyktingarna eller uppmärksammar de som tidigare flytt hit och nu åker och deltar i heliga krig i andra länder glöms den viktigaste frågan bort.

Hur ska starten i Sverige bli så bra som möjligt för de som flyr hit? Den första tiden är ju ofta avgörande för hur framtiden ska bli.

På den frågan har de flesta inte något svar. De kanske inte ens ställer sig den. De flesta märker inte att antalet flyktingar ökat och att hela landet behöver förhålla sig till det. För det är till ett fåtal kommuner de flesta flyktingarna kommer. Där märks det desto mer.

Många kommuner har anläggningsboenden placerade av Migrationsverket i sin kommun. Det betyder inte att kommunen tagit emot flyktingarna som placeras där, nej då. Däremot kan flyktingarna bli kvar mycket länge på anläggningsboendet efter det att de fått uppehållstillstånd eftersom ingen kommun vill ta emot dem. Just nu är det ca 11000 människor som är fast på asylboenden så de nya som kommer får inte plats. Den förra regeringen valde att lösa detta genom att ordna fram ännu fler anläggningsboenden eller rättare sagt att låta entreprenörer göra det. Många tjänar nu stora pengar – skattepengar – på flyktingmottagande.

Men oj hur ska det här gå, undrar många. Jag säger att det kan gå bra.
Men det krävs ordning och reda i flyktingmottagandet och att vi förhindrar att utanförskap och segregation ökar ytterligare.

1. Ändra EBO-lagen till VEBO.
EBO gör att många hamnar i trångboddhet, utanförskap och flyttkaruseller som ingen mår bra av. Värdigt eget boende skulle minska riskerna för det.
De som väljer EBO gör det för att de kan det. Man kan som asylsökande och även när man nått flyktingstatus välja att flytta till eget boende. Eftersom de flesta inte kan försörja sig själva innebär det nästan alltid att man bosätter sig hemma hos någon annan som tidigare kommit som flykting till Sverige. Anhöriga eller bekantas bekanta öppnar sina dörrar i tron att man gör något bra för någon. Ibland blir det bra men långt ifrån alltid.
VEBO skulle om det genomförs innebära att Migrationsverket i samverkan med berörd kommun undersöker det egna boendet den nyanlände uppger innan hen flyttar dit. Är det en liten lägenhet där flera familjer redan bor eller undermåligt av andra skäl ska Migrationsverket anvisa ett annat boende någonstans i Sverige. Detta skulle ge en bättre start för många.

2. Alla kommuner behöver vara med och ta det gemensamma ansvaret för sveriges flyktingmottagande.
Det handlar om att upplåta bostäder till flyktingfamiljer. Det görs i en del ansvarstagande kommuner och de ska ha all heder av det. Men det görs inte av alla. Långt ifrån. Enkelt räkneexempel: 20 upplåtna bostäder i varje kommun skulle innebära att 5800 familjer skulle få en tryggare start i Sverige och då skulle en del kommuner naturligtvis kunna ta emot fler än så om man gjorde fördelning någorlunda efter storlek.

3. Staten behöver ta ansvar för kostnaderna längre tid än idag.
Många kommuner är oroliga för att kostnaderna för försörjningsstöd ska öka då man vet att det är svårt för många nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Med en jämnare fördelning över landet skulle det bli lättare för många att lära sig svenska och därmed vara mer attraktiva på arbetsmarknaden. Den helhetssynen måste staten som ansvarig för flyktingmottagandet stå för.

Sedan handlar det förstås om fler och tryggare jobb, jämlik skola och fler bostäder. Men de frågorna kan inte sättas i samband med flyktingmottagandet utan är avgörande för Sveriges framtid i vilket fall som helst.

Jag har stora förhoppningar och förväntningar på vår nya regering.
Det går att göra Sverige bättre för alla. Men det krävs politiska beslut.

Våra hjärtan var öppna. Tusentals hem var öppna – och vi hade behövt stöd. Kriget i Irak brann och tusentals flyktingar sökte sig till Sverige. Många av de kristna till Södertälje. En ny skolklass med nyanlända barn startade vi varje månad och vi bad om stöd och hjälp för att ge varenda unge en bra start. Men vi fick ingenting.

Inbördeskriget i Syrien ger fortsatt samma akuta situation i Södertälje för i Sverige får man som asylsökande välja var man vill bo om man kan – medan kommuner ingen kan välja (där inga anhöriga bor sedan tidigare) har rätt att säga nej när Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen frågar. Den svenska generositeten är inte hela Sveriges.
I Södertälje finns nu mer än 20 000 anhöriga till många av framför allt de kristna som flyr från Syrien och från Irak. Många av dem har öppnat sina hem precis som vem som helst av oss skulle göra för släkt och vänner som flyr från krig.

Vi gör vårt bästa – framför allt våra lärare och förskollärare har gjort och gör helt fantastiska insatser för att alla barn ska få en bra start här och möjlighet till ett bra liv. Socialtjänst, polis, skola, föreningsliv, kyrkor, övrig idéburen sektor och engagerade Södertäljebor – vi är många som hjälps åt för ett alternativ till att ta detta enorma ansvar på stort allvar finns inte. Vi hade behövt stöd. Vi bad om stöd. Vi hade behövt känna att staten fanns där för oss och vi behöver det nu, mer än någonsin.

Under åtta år har Anders Borg knappt lyft ett finger för att stötta oss kommuner som tar emot många flyktingar. Södertälje har under Borgs tid som finansminister tagit emot nästan 8000 flyktingar utan att som kommun kunnat påverka det eller planera för det. Det är ett enormt ansvar regeringen på det sättet ålagt oss genom EBO. Det är människor bakom siffrorna, ofta med traumatiska upplevelser med sig. För mig är alla nya Södertäljebor som ska ha samma chanser som andra. Det är i många fall mycket svårt när det nationella ansvaret inte märks.

I år tror Migrationsverket att det kan komma 2200 till oss och väldigt mycket tyder på att det blir så. Bostadsbristen är lika alarmerande här som i de kommuner som tillåts säga nej till flyktingar pga att det saknas bostäder. I stort sett alla nyanlända bosätter sig hemma hos någon som tidigare kommit som flykting hit.

På en presskonferens idag sade Anders Borg att han ska stötta kommunerna. ”Kommunalråd ska känna att staten finns där för dem.” Det är en lång uppförsbacke dit för Borg när det gäller mig efter att Södertälje i åtta år fått ett extremt stort ansvar för svensk flyktingmottagande. Anders Borg har aldrig fört en dialog med oss och aldrig besökt oss.

När regeringen hade en miljard över delade Borg ut den till de 11 rikaste kommunerna i Sverige som av en händelse till stor del utgörs av de M-styrda kommuner som tar emot minst flyktingar av alla i landet.

Självklart ska Sverige vara en humanitär stormakt när världsläget är svårt. Men Täby, Lomma, Danderyd, Nacka och Vellinge måste också vara en del av detta liksom de övriga 220 kommuner som i år tagit emot 100 eller färre. I Sverige är det inte huvudstaden Stockholm som tar emot flest flyktingar vilket är anmärkningsvärt bara det. Sverige blir mer och mer segregerat.

Så här ser flyktingmottagandet ut just nu i Sverige. Fem kommuner saknas i statistiken för de har tagit emot 0 flyktingar i år.

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) har engagerat sig i Södertälje. Jag upplever att han har gjort sitt yttersta i de interna regeringsförhandlingarna. Heder åt honom, men det har varit långtifrån tillräckligt.

Hela Sverige behöver hjälpas åt. Solidariskt flyktingmottagande är nödvändigt för att det ska gå så bra som möjligt för så många som möjligt. Alternativet är naturligtvis solidarisk finansiering. Hittills gäller ingetdera.