Nyårskrönika 2012

31 december 2012 in Uncategorized | Comments closed

2012 var inte utan drama i mitt kära gamla Södertälje. AstraZeneca flyttade sin forskning, den stora rättegången görs om, massor av nya Södertäljebarn behövde förskoleplatser, biståndsbedömd hemtjänst ökade enormt, polisen slog till mot ett assistansföretag där många misstänks för att ha roffat åt sig pengarna utan att ha utfört tjänsterna och vi har fått massor av nya Södertäljebor utan att särskilt många bostäder har byggts.

Dessutom har regeringen/ Sjöfartsverket beslutat att bredda Slussen i Södertälje vilket givit upphov till egendomligheter. För mig är det helt självklart att se till att detta blir så bra som möjligt för Södertälje som stad. Jag ser strandpromenader, Kusens backe, vackert båtliv, vattennära centrum, säkerhetsaspekter och massor av andra viktiga saker för Södertälje som attraktiv stad men andra aktörer drar envist frågan till en fråga om broläge. Jag är förvånad över det.

Men vår stad är den bästa som finns. Vacker och med ett fantastiskt läge vid vatten och Sveriges bästa infrastruktur. Vi har också en speciell stämning som Södertäljebor känner och pratar om men inte riktgt kan sätta fingret på. Kanske tempot, engagemanget för staden, närheten till allt och en lång historia. Jag trivs helt enormt bra här.

Jag har många förhoppningar och önskningar inför 2013.
1. Jag hoppas och tror att staten lyssnar på oss och ger oss stöd i flyktingfrågan. Den fattigdom koncentrationen av nyanlända i några bostadsområden skapar är smärtsam att vara utsatt för men också onödig. Vi står maktlösa i kommunen men gör allt vi kan för att upplysa och berätta om detta. En lagändring verkar inte vara intressant för regeringen men ge oss då de resurser vi behöver för att alla människor ska få samma möjligheter hos oss.

2. Jag hoppas och tror att centrumutvecklingen kommer igång. Ett levande centrum med fler bostäder, vacker och inbjudande omgivning och förmåga att ta tillvara vattnets möjligheter blir en viktig framgångsfaktor och fint för oss Södertäljebor.

3. Jag hoppas och tror att näringslivet i Södertälje känner att vår kommun är ett bra ställe att växa och etablera sig på. Formella ändringar, prioritering av service och bemötande, ny handelspolicy och särskilt planerad mark är några av de saker som ska leda dit.

4. Jag hoppas och tror att Södertälje kommer fram som en viktig del av Stockholmsregionen. Infrastruktur, utbildningsplatser, etableringsbar mark, världsledande forskning (lastbilar) ochen kraftigt växande befolkning ger oss möjligheter till ökad samverkan. Det som är bra för Södertälje är bra för Stockholmsregionen och tvärtom.

Vi ska fortsätta prioritera skolan, tryggheten, jobb i samverkan med arbetsförmedlingen och vi ska göra allt som står i vår makt för att få fart på bostadsbyggandet. 

2013 blir ett spännande år där många bitar ska falla på plats och ordning och reda ska skapas i en turbulent tid.

Gott Nytt År!

Sveriges just nu svåraste fråga?

04 december 2012 in Uncategorized | Comments closed

Det verkar som om Sverigedemokraterna har fått ett litet lyft. Det får de alltid när flyktingfrågor diskuteras i media. Det är det som sker nu men jag önskar av hela mitt hjärta att det inte skulle vara så.

Sverige har en generös flyktingpolitik och så ska det vara. Det är alla riksdagens partier (utom SD) ganska ense om. Till Sverige flyr man från krig och förföljelse och här får man skydd och en fristad. Så långt allt väl.

Väl i Sverige får man valmöjligheter. Valmöjlighet nummer ett innebär att Migrationsverket erbjuder ett anläggningsboende någonstans i Sverige. Du blir då ABO-flykting. Valmöjlighet nummer två är att du ordnar eget boende i någons hem någonstans i Sverige. Då blir du EBO-flykting.

Systemet med EBO infördes i Sverige för att man lättare skulle kunna bosätta sig där det finns bostäder och jobb och därmed snabbare komma in i samhället och i egen försörjning. Det blir också billigare för staten. Jag tycker att den idén är helt rätt. Det är bara det att man inte bosätter sig där det finns bostäder och jobb utan där det finns anhöriga vilket inte är samma sak. Resultatet blir att ett fåtal av Sveriges kommuner står för nästan all EBO-mottagning. Resultatet blir också att fler och fler kommuner inte vill ha anläggningsboenden med ABO-flyktingar  för de tror att det i nästa steg kommer EBO-flyktingar och anhöriginvandrare.

Migrationsverket har problem att hitta platser, frågan blir stor i media i hela landet och SD går framåt.

För mig är det självklart att ifrågasätta EBO. Jag tycker att det är en onödig och smått förskräcklig debatt som förs när det så tydligt ligger ett systemfel i botten. De kommuner som säger ifrån är de som har högst andel flyktingmottagande och ser konsekvenserna för den nyanlände. De blir nu anklagade för både det ena och det andra. Kommuner som Täby, Vellinge och Danderyd med nästan inga flyktingar eller anhöriginvandrare alls kan lugnt sitta och titta på medan detta sker.

Regeringen har själv räknat ut att det tar 7-9 år för en nyanländ i Sverige att komma i egen försörjning. Det är i sig bedrövligt men än värre blir det när man ser att det är ett fåtal kommuner som flyktingar och anhöriginvandrare väljer att bosätta sig i. I dessa kommuner ökar trångboddhet, arbetslöshet, fattigdom, utslagning och kostnader för bland annat försörjningsstöd (socialbidrag) just för att det tar så lång tid för nyanlända att få jobb i Sverige.

Där är SD:s klo. Och det är så onödigt så onödigt. Sverige är ett rikt land med 290 kommuner och medborgare som i allmänhet är vänligt sinnade och har sunda värderingar. Vi har råd med ett generöst flyktingmottagande. Vi behöver arbetskraft. Vi skulle kunna vara bäst och mest moderna i världen men EBO gör att det barkar åt motsatt håll.

Endast regeringen har makten att ändra systemet så att den enskilda flyktingen får en bättre start i sitt nya land, slipper rasism och snabbare kommer i egen försörjning.

Och kom inte och säg att man inte kan ändra i systemet för att det var sämre förr. En handlingskraftig regering utgår förstås från hur det är nu, ser framåt och skapar nytt.

Ettusentrehundra nya Södertäljebor!

09 november 2012 in Uncategorized | Comments closed

I är har Södertälje hittills vuxit med drygt 1300 nya Södertäljebor. Det är både nyfödda och inflyttade från Stockholms län, Sverige och övriga världen som ger det överskottet när avlidna och utflyttade räknats bort. Fortsätter vi i den här takten kommer vi att vara 100 000 Södertäljebor 2020.

Det är bättre att växa än att inte göra det. Jag kan inte föreställa mig hur det är i en kommun som år efter år avfolkas men det känns dystert.

Södertälje växer i alla fall så det knakar. Många vill flytta hit och jag förstår det. Här är vackert och läget är bästa möjliga med E4, E20, järnväg, hamn, pendeltåg, nära till flygplatser och inte minst är vi en del av den expansiva Stockholmsregionen. Här finns elitlag inom många sporter, shopping, kulturevenemang, konst, mängder av föreningar, stora och små företag och en egen identitet.

Södertälje är en egen stad, inte en förort till Stockholm. Ska man ”till sta´n” är det Södertälje centrum man menar, om man ”läser tidningen” är det Länstidningen som avses.

Ickedestomindre är det dags för Södertälje att komma ut som en viktig del av Stockholmsregionen. Egen identitet är bra men det är inte så dumt att finnas med i större sammanhang också.

Blogg i solen

04 augusti 2012 in Södertälje | Comments closed

Jag solar mig för att bli lite brun innan sommaren är slut. Det passar bra att blogga samtidigt trots att hunden oavbrutet kommer springande med en orange gummiring som jag ska ta ifrån honom och kasta så att han kan hämta den igen.

Jag funderar på året som gått, dvs mitt första år som kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. Tiden har gått oerhört fort. Det känns som om det var igår som jag tackade medlemsmötet för förtroendet med tårar i ögonen. bankande hjärta och blomruska i handen.

Socialdemokraterna i Södertälje har ett bra lag. En blandning av erfarna gamla rävar och nya hungriga vargar ger både stabilitet och framtidstro. Jag är glad över att få vara en del av det.

Jag är också glad över mitt uppdrag. En kollega till mig från en annan kommun varnade för att första året skulle kunna bli hemskt med orden: ”Första året skulle jag inte ens önska min värsta ovän.”

Visst har det varit både tungt och svårt. Men det liknar ingenting annat och det politiska livet är spännande, roligt och nästan magiskt. Det är ett privilegium att få vara med och fatta viktiga beslut.

Det förundrar mig varje dag att inte fler väljer att gå med i ett parti och påverka samhällsutvecklingen.

För mig har det hela tiden handlat om medborgarperspektivet. Det ger en enorm tillfredsställelse att få vara med och fatta beslut om saker man verkligen tror ska åstadkomma förbättringar för Södertäljeborna och sedan se resultaten.

År 1, kort sammanfattning (kronologisk ordning):
– Chefer slutade, nya rekryterades.  
– Skolan prioriterad och fick nya arbetssätt. (Hittills god trend o bättre resultat. Gäller att hålla i.)
– Samverkan med polis och andra myndigheter i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Förebyggande arbete för att hindra unga att gå med i kriminella gäng. Södertälje upplevs som lugnare. Stränga domar mot åtalade ger hopp. (Långsiktigt arbete.)
– Näringslivsfrågor i fokus. (Viktigt att förbättra och förenkla för nya företag att etablera sig och för befintliga att växa. Södertälje måste växa som företagarkommun)
– AstraZeneca flyttar sin forskning. (Stor svår händelse. Tvärpolitisk överenskommelse. Anitra Steen rekryterad som samordnare.)
– Jobb/försörjningsstöd stora frågor. Regeringen räknar ut att det tar i genomsnitt 7 år för en flykting att få jobb i Sverige. Vi ser konsekvenserna av detta i Södertälje och gör egna stora arbetsmarknadsinsatser.
– Flyktingfrågor ständigt på dagordningen. Ständig koll på vad som händer i Syrien.

Nu har år 2 (ur min synvinkel) kommit igång. Det förtjänar ett helt eget blogginlägg.

Nej nej nej nej nej

11 februari 2012 in Rikspolitik, Södertälje | 1 kommentar

 AstraZenecas representanter hade inlett med ”som du förstår kommer vi inte med några goda nyheter….”.  Hjärtat bankade och i huvudet flög nejen runt. Sedan var det bara att ställa in allt annat för att kunna fokusera på detta svåra slag mot Södertälje.

Fokus på dem som blir uppsagda, arbetstillfällen som försvinner, hur hårt kommunen drabbas och kan komma att drabbas, tidsplaner, vad som händer med AstraZenecas lokaler,   produktionen i Gärtuna, hjälp och stöd utifrån, kontakter, svensk forskning, grannkommuner, skadeverkningar i andra och tredje led, viktiga frågor att ställa, Södertälje som företagarkommun och självbilden.

Så fort nyheten var ute började det ringa och mejlen fyllde inboxen snabbt.  Anställda på AstraZeneca ville berätta om sin situation, landshövdingen inledde kontakt, arbetsförmedlingen informerade, medborgare hörde av sig med synpunkter och idéer, partimedlemmar hörde av sig med synpunkter och idéer, kompisar och kollegor ville stötta och beklaga, och så massmedia förstås. Hur mycket som helst. Det var säkert inte bara min telefon som gick varm den 2 februari. Själv ringde jag bland andra Stefan Löfvén. Han har sedan tidigare koll både på svensk forskning och på exportindustri.

Alla Södertäljebor drabbas av att AstraZeneca lägger ner sin forskning i Södertälje. Vi har varit stolta över den och även i prövade stunder kunnat skryta med att vi har världsledande forskning i kommunen. Ett av Södertäljes hjärtan, en stolthet. Alla Södertäljebor har en relation till Astra (som de flesta fortfarande säger). Antingen jobbar man där själv eller så känner man någon som gör det. Eller så går man ofta förbi de stora industribyggnaderna i Snäckviken. Eller så ser man det vackra glaskomplexet i Gärtuna från pendeln på väg in till Östertälje station.

Det är tungt för Södertälje. 1200 arbetstillfällen försvinner från kommunen. Avancerad läkemedelsforskning försvinner från vår kommun men också från Sverige. Självbilden ändras. Restauranger, hotell och leveratörer till Astra kan drabbas och oron sprider sig.

Vi sörjer. Vi är ledsna och oroliga och vi behöver få vara det.

Det finns mängder av goda exempel från andra kommuner som varit med om samma sak (eller värre) och som klarat det bra. I vissa fall har det till och med blivit något bättre av det i slutänden. De kommunerna vet, liksom vi, att nyheten inte förblir nyhet länge och att lugnet som lägger sig är förrädiskt. Ingenting löser sig av sig självt. Det gäller att upprätthålla krav och kontakter, lyssna på råd, samarbeta och aldrig ha slut på idéer. 

Vi kavlar upp ärmarna och jobbar hårt.  Vi ska vända det svåra till något positivt. Det finns inget annat val.

Viktigt genombrott

02 januari 2012 in Rikspolitik, Södertälje | Comments closed

Äldreomsorgen fick i slutet av 2011 den upprörande men oerhört viktiga diskussion många har försökt initiera men inte lyckats med. Det krävdes skandaler för att frågan skulle lyftas till en nationell angelägenhet. Det ser ut att handla om driftsformer av skattefinansierade verksamheter men är större än så. Synen på människor, företagande, gemensamt ägande och vinst är lika viktiga delar i debatten.

Min absoluta ståndpunkt är att man ska få bästa möjliga omsorg för skattepengarna. Fokus ska vara på innehåll, behov, önskemål och kvalitet. Självklart. Som jag ser det ska kommunerna vara bäst på detta. Det är kommunerna som har längst erfarenhet och det är deras invånare som är finansiärer via skatten.

Jag tror dock att det finns företagare som också kan utföra till exempel hemtjänst med brukarens bästa i fokus. Det finns också en jämlikhetstanke i att kunna välja bort något man är missnöjd med. Valfrihet är ett uttänjt och söndertrasat ord som inte betyder samma sak för alla människor. Regeringens valfrihetsreform där man utgår från företagen och inte från de äldre är inte bra. I flera kommuner i landet finns nu knappt någon kommunal hemtjänst kvar men kommunerna har ändå ansvaret för att de äldre får den omsorg de behöver.

I Södertälje inför vi till våren en egen modell för val av hemtjänst. Kommunen ställer mycket höga krav på kvalitet, innehåll, utförande, schyssta villkor för personalen, tillsyn och trygghet och man får kommunens hemtjänst om man inte vill välja något av de företag som också uppfyller kraven. Moderaterna är upprörda  för de anser att modellen gör det svårt för hemtjänstföretag att konkurrera. Här finns en stor skillnad mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. S sätter den äldres behov i centrum, M företagens.

Jag tror att debatten kommer att fortsätta och ta några ytterligare kliv under 2012 och ser med stort intresse fram emot det.