You are currently browsing the category archive for the ‘Södertälje’ category.
I Södertälje prioriterar vi barns och ungas uppväxt. Varenda unge ska få samma chanser till en bra skolgång oavsett bakgrund. Barn och ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet ska identiifieras och få hjälp att välja en annan väg. Skolan prioriteras, social investeringsfond har införts och flera viktiga samarbeten med polisen pågår – allt med långsiktighet och Södertäljes framtid för ögonen.
Och det ljusnar i vår vackra kommun. Skolresultaten ökar, vi kan ta hand om ungdomar i riskzonen, vi kunde hjälpa över tusen ungdomar med sommarjobb också denna sommar och Södertälje växer så att det knakar.
I den tuffa period Södertälje är mitt uppe i kräver sådana prioriteringar svåra beslut. Varje dag ställs vi inför situationer där vi måste säga nej fast vi skulle vilja säga ja. Långsiktighet kräver stabilitet – både ekonomisk och politisk – i en turbulent och mycket svårplanerad kommunal verklighet..
Det är alla partier medvetna om i Södertälje och de flesta svåra men viktiga beslut fattas i bred politisk enighet. Så också det beslut som fattades i vintras om förändringar i riktlinjer för försörjningsstöd. På punkt efter punkt föreslogs förändringar som skulle ge minskade kostnader för försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Alla partier i kommunfullmäktige röstade ja till alla förändringar (utom ett parti vad det gällde en av punkterna).
Vi var eniga om att vi med landets högsta kostnader för försörjningsstöd (per 1000 invånare) behöver göra allt för att minska dessa. Vi tittade på Socialstyrelsens allmänna råd och hur andra kommuner gjort.
Jag har förståelse och respekt för dem som reagerar på enskilda delar av de både svåra och känsliga beslut vi fattar för att kunna göra för oss avgörande prioriteringar. Fattigdom innebär många gånger sorg och förtvivlan både bland levande och i samband med död.
Vi måste vända på varje krona för att kunna prioritera barn och unga och det gör vi. Ibland gör det ont. Att inte ta ansvar gör ännu ondare.
Jag solar mig för att bli lite brun innan sommaren är slut. Det passar bra att blogga samtidigt trots att hunden oavbrutet kommer springande med en orange gummiring som jag ska ta ifrån honom och kasta så att han kan hämta den igen.
Jag funderar på året som gått, dvs mitt första år som kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. Tiden har gått oerhört fort. Det känns som om det var igår som jag tackade medlemsmötet för förtroendet med tårar i ögonen. bankande hjärta och blomruska i handen.
Socialdemokraterna i Södertälje har ett bra lag. En blandning av erfarna gamla rävar och nya hungriga vargar ger både stabilitet och framtidstro. Jag är glad över att få vara en del av det.
Jag är också glad över mitt uppdrag. En kollega till mig från en annan kommun varnade för att första året skulle kunna bli hemskt med orden: ”Första året skulle jag inte ens önska min värsta ovän.”
Visst har det varit både tungt och svårt. Men det liknar ingenting annat och det politiska livet är spännande, roligt och nästan magiskt. Det är ett privilegium att få vara med och fatta viktiga beslut.
Det förundrar mig varje dag att inte fler väljer att gå med i ett parti och påverka samhällsutvecklingen.
För mig har det hela tiden handlat om medborgarperspektivet. Det ger en enorm tillfredsställelse att få vara med och fatta beslut om saker man verkligen tror ska åstadkomma förbättringar för Södertäljeborna och sedan se resultaten.
År 1, kort sammanfattning (kronologisk ordning):
– Chefer slutade, nya rekryterades.
– Skolan prioriterad och fick nya arbetssätt. (Hittills god trend o bättre resultat. Gäller att hålla i.)
– Samverkan med polis och andra myndigheter i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Förebyggande arbete för att hindra unga att gå med i kriminella gäng. Södertälje upplevs som lugnare. Stränga domar mot åtalade ger hopp. (Långsiktigt arbete.)
– Näringslivsfrågor i fokus. (Viktigt att förbättra och förenkla för nya företag att etablera sig och för befintliga att växa. Södertälje måste växa som företagarkommun)
– AstraZeneca flyttar sin forskning. (Stor svår händelse. Tvärpolitisk överenskommelse. Anitra Steen rekryterad som samordnare.)
– Jobb/försörjningsstöd stora frågor. Regeringen räknar ut att det tar i genomsnitt 7 år för en flykting att få jobb i Sverige. Vi ser konsekvenserna av detta i Södertälje och gör egna stora arbetsmarknadsinsatser.
– Flyktingfrågor ständigt på dagordningen. Ständig koll på vad som händer i Syrien.
Nu har år 2 (ur min synvinkel) kommit igång. Det förtjänar ett helt eget blogginlägg.
AstraZenecas representanter hade inlett med ”som du förstår kommer vi inte med några goda nyheter….”. Hjärtat bankade och i huvudet flög nejen runt. Sedan var det bara att ställa in allt annat för att kunna fokusera på detta svåra slag mot Södertälje.
Fokus på dem som blir uppsagda, arbetstillfällen som försvinner, hur hårt kommunen drabbas och kan komma att drabbas, tidsplaner, vad som händer med AstraZenecas lokaler, produktionen i Gärtuna, hjälp och stöd utifrån, kontakter, svensk forskning, grannkommuner, skadeverkningar i andra och tredje led, viktiga frågor att ställa, Södertälje som företagarkommun och självbilden.
Så fort nyheten var ute började det ringa och mejlen fyllde inboxen snabbt. Anställda på AstraZeneca ville berätta om sin situation, landshövdingen inledde kontakt, arbetsförmedlingen informerade, medborgare hörde av sig med synpunkter och idéer, partimedlemmar hörde av sig med synpunkter och idéer, kompisar och kollegor ville stötta och beklaga, och så massmedia förstås. Hur mycket som helst. Det var säkert inte bara min telefon som gick varm den 2 februari. Själv ringde jag bland andra Stefan Löfvén. Han har sedan tidigare koll både på svensk forskning och på exportindustri.
Alla Södertäljebor drabbas av att AstraZeneca lägger ner sin forskning i Södertälje. Vi har varit stolta över den och även i prövade stunder kunnat skryta med att vi har världsledande forskning i kommunen. Ett av Södertäljes hjärtan, en stolthet. Alla Södertäljebor har en relation till Astra (som de flesta fortfarande säger). Antingen jobbar man där själv eller så känner man någon som gör det. Eller så går man ofta förbi de stora industribyggnaderna i Snäckviken. Eller så ser man det vackra glaskomplexet i Gärtuna från pendeln på väg in till Östertälje station.
Det är tungt för Södertälje. 1200 arbetstillfällen försvinner från kommunen. Avancerad läkemedelsforskning försvinner från vår kommun men också från Sverige. Självbilden ändras. Restauranger, hotell och leveratörer till Astra kan drabbas och oron sprider sig.
Vi sörjer. Vi är ledsna och oroliga och vi behöver få vara det.
Det finns mängder av goda exempel från andra kommuner som varit med om samma sak (eller värre) och som klarat det bra. I vissa fall har det till och med blivit något bättre av det i slutänden. De kommunerna vet, liksom vi, att nyheten inte förblir nyhet länge och att lugnet som lägger sig är förrädiskt. Ingenting löser sig av sig självt. Det gäller att upprätthålla krav och kontakter, lyssna på råd, samarbeta och aldrig ha slut på idéer.
Vi kavlar upp ärmarna och jobbar hårt. Vi ska vända det svåra till något positivt. Det finns inget annat val.
Äldreomsorgen fick i slutet av 2011 den upprörande men oerhört viktiga diskussion många har försökt initiera men inte lyckats med. Det krävdes skandaler för att frågan skulle lyftas till en nationell angelägenhet. Det ser ut att handla om driftsformer av skattefinansierade verksamheter men är större än så. Synen på människor, företagande, gemensamt ägande och vinst är lika viktiga delar i debatten.
Min absoluta ståndpunkt är att man ska få bästa möjliga omsorg för skattepengarna. Fokus ska vara på innehåll, behov, önskemål och kvalitet. Självklart. Som jag ser det ska kommunerna vara bäst på detta. Det är kommunerna som har längst erfarenhet och det är deras invånare som är finansiärer via skatten.
Jag tror dock att det finns företagare som också kan utföra till exempel hemtjänst med brukarens bästa i fokus. Det finns också en jämlikhetstanke i att kunna välja bort något man är missnöjd med. Valfrihet är ett uttänjt och söndertrasat ord som inte betyder samma sak för alla människor. Regeringens valfrihetsreform där man utgår från företagen och inte från de äldre är inte bra. I flera kommuner i landet finns nu knappt någon kommunal hemtjänst kvar men kommunerna har ändå ansvaret för att de äldre får den omsorg de behöver.
I Södertälje inför vi till våren en egen modell för val av hemtjänst. Kommunen ställer mycket höga krav på kvalitet, innehåll, utförande, schyssta villkor för personalen, tillsyn och trygghet och man får kommunens hemtjänst om man inte vill välja något av de företag som också uppfyller kraven. Moderaterna är upprörda för de anser att modellen gör det svårt för hemtjänstföretag att konkurrera. Här finns en stor skillnad mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. S sätter den äldres behov i centrum, M företagens.
Jag tror att debatten kommer att fortsätta och ta några ytterligare kliv under 2012 och ser med stort intresse fram emot det.
Boel Mitt I Livet 